Frilansande ensemblepedagog

En Gudsupplevelse behöver inte vara stark och behöver inte komma i en kyrka.

Jag har läst om en präst som fick en stark Gudsupplevelse i duschen. Han hade fått höra att en Gudsupplevelse kommer när man är avslappnad och lugn, och han hamnade då i duschen.

Själv satt jag på bussen till Göteborg. Känslan var inte stark, men jag visste att det inte var enbart min idé.

Bakgrundshistorien till min och Guds idé var mitt misslyckade försök att leda ett lovsångsband. Det var uppenbarligen inte Hans tanke med mig. Men att sprida musik och glädje i kombination inom kyrkan är något jag hela tiden känt att jag velat göra.

Så nu, när jag satt och funderade på det där, dök det upp avgörande tankar. Många gånger har projekt misslyckats för att man har fel anledning att genomföra projektet. Det är inte i linje med Guds tanke. För många handlar det om personlig vinning. Det kan vara ekonomi (det är ofta ekonomi, t.o.m.) eller någon annan form av vinning, ofta materiell, men det kan också vara själslig.

För min del handlade det nog om att jag inte litade på Gud. Jag ansåg att det var upp till mig att sköta ruljansen. Det var fel av mig, egoistiskt.

För om det finns något jag måste kunna om jag ska ha hand om något projekt som det här, är att veta min plats! Jag måste lita på att Gud sköter det jag inte ska sköta, för att jag ska kunna bry mig om och jobba helhjärtat med det jag kan bäst.

Och nu har Gud berättat för mig vad jag kan göra. Det är inte den största uppgiften, men det här är helt klart en bra övning för mig inför kommande år.

Jag ska bli frilansande ensemblelärare för kyrkliga ändamål.

Detta innebär på ett sätt samma sak som med lovsångsbandet. Jag dyker upp och leder en slags workshop, där vi spelar mycket, i olika konstallationer, men inriktar oss på t.ex. en gudstjänst som hålls som avslutning (för att de medverkande ska känna att de jobbar mot ett konkret och viktigt mål). Vi mixar detta med fikapauser där vi diskuterar vad musiken i kyrkan betyder för var och en, och som musikalisk grupp. Vi behandlar inte bara kontakten med Gud Fader, Son och Helig Ande, även om det är i centrum, utan även mer teoretiska och praktiska saker som ljudteknik, ren ensemblepedagogik (samspel och musikalisk träning i grupp) och kanske till och med musikteori.

Det här innebär inte att jag alltid jobbar själv. Nej, här kommer det bästa: om jag behöver hjälp, kan jag be om det. Jag kan be om råd eller be om konkret stöd i form av extra musiker. Ett lovsångsband med tillfälligt sammansatta och utbildade och/eller erfarna kyrkomusiker kan träna ihop för att sedan tillsammans hålla i en större workshop, kanske över en helg. Ekonomin blir då egentligen inte något jag behöver hålla i för alla medverkande, utan det får var och en sköta med respektive församling.

Själv försöker jag att inte tänka så mycket på ekonomin. Det är något Gud får sköta. Och vem som ska spela ihop med mig sköter jag inte heller. Jag inser att jag kanske får sköta en del telefon och så, men då gör jag det avslappnat och med Gud vid rodret.

I avslappnat tillstånd hör man Guds röst. Och just Guds röst är en sån där sak som jag nog skulle vilja be alla att fundera på. Hör Du Guds röst inom Dig? Vet Du hur Gud talar till Dig? Gör Du inte det, så gå ut i skogen och lyssna på tystnaden, och lyssna inåt. Slå upp tidningen och läs det första Du ser. Öppna Dig för vad som helt plötsligt hörs på radion. Slå upp en spontant utplockad bok i bokhyllan och slå upp den på måfå och läs det första Du ser.

Slappna av och lyssna till Guds röst. Den finns inte bara inom Dig på olika sätt (i form av känslor, tankar och bilder) utan även omkring Dig. För Gud överger inte någon.

Gud är alltid här.