Födelsedag!

Ja, må jag leva! Ja, må jag leva!
Ja, må jag leva uti hundrade år!
Javisst ska jag leva! Javisst ska jag leva!
Javisst ska jag leva uti hundrade år!

Javisst ska jag leva uti hundrade år, inget snack om saken! Bara 73 år kvar!

Idag fyller jag 27 år. 1981 detta datum i övrigt föddes jag av min kämpande mamma. Tack för det!

Sen dess har jag haft en bra barndom, en jobbig tonårstid och en slitsam vuxenperiod. Jag har lärt mig mycket, både i kunskaper jag fått i skolan och som erfarenhet av livet.

Och under alla dessa år är det bara en enda gåva som jag har ansett för den allra bästa, den allra största. Ja, förutom själva livet, då, det som Gud gav mig.

Den allra största gåvan jag någonsin fått av en människa, det är kärleken. Förvisso från vem som helst, kärlek, sanning, tro, hopp och allt som hör kärleken till, det är den största gåvan, men den största enskilda kärleken har jag fått från en enda människa. Och hon gav den till mig samma dag som hon skrev till mig första gången.

Och det på min födelsedag för två år sedan.

Emelie.
Du är min stjärna, min sol, mitt ljus. Dagen blir aldrig lika mörk sedan Du lyste upp mitt inre. Natten aldrig lika tung som när Du lyfte upp mig. Ensamheten aldrig lika ensam sedan Du kysste mig.

Förutom Gud är Du mitt största enskilda hopp, min största enskilda kärlek. Av Dig brinner mitt inre av en nytänd glöd. Du kan båda blåsa försiktigt och trampa sönder, men Du vill sällan eller aldrig mig något ont. Jag vet ingen som kan komma åt min glöd som Du.

I en alternativ värld skulle min framtid sett mycket dyster ut utan Dig, men här lyser solen även om det regnar. En regnbåge sänker sig ner över framtiden, och jag ser skatten både framför mina ögon och vid regnbågens slut.

Emelie.
Jag älskar Dig.
Din Tille.

Och till mina trogna vänner vill jag säga: tack! Tack för att ni stått vid min sida sedan vi blev vänner. Inte ens i mina mörkaste stunder kan jag bli riktigt nere, för jag vet att jag har många vänner som tänker på och ber för mig.

Jag ber er, fortsätt med det. Jag ber att ni får ett gott liv, och jag kräver inget av er. Inte ens er bön. Men i ert hjärta hoppas jag det fortsätter finnas en plats för mig. När mitt eget inte räcker till får jag stöd och hjälp av att veta att jag alltid har en plats hos andra människor. Något som gör mig ytterst tacksam och som hjälper mig att överleva när livet känns långt bort.

Tack alla som har och kommer att gratulera mig idag. Jag känner mig glad och positiv, en födelsedag är ändå en födelsedag! Jag tackar Gud för varje födelsedag jag får uppleva!

Älska mig mest när jag förtjänar det minst.
Det är då jag behöver det som bäst.