Kundsegment - vad jag VET att jag TROR

Kursen i Frilans innebär att jag får lära mig att vara en entrepenör för tjänster som jag kan erbjuda, såsom kompositör, musiker och privatlärare.

För att kunna erbjuda enskilda och paketerade tjänster som lockar och löser problem, måste jag ta reda på vilka behov och problem som kunder står inför, och erbjuda en lösning.

Första steget är att dela upp kunderna i segment, och sedan beskriva vad jag VET att jag TROR om de olika kunderna. Nedan är min inlämning till kursledarna. Deras utvärdering av min inlämning tänker jag också lägga ut här. Om jag kommer ihåg.

Kundsegment

Jag delar upp mina kunder i tre huvudsegment (inom parentes mitt bidrag som frilansare):

1. Orkestrar (komposition)
2. Kyrkan (komposition och musiker)
3. Privatelever (lärare)

Orkestrar

Till en orkester kan jag bidra med nyskrivna och anpassade kompositioner och arrangemang. Huvudsegmentet orkestrar kan delas upp i följande interna kunder (inom parentes hur de kan bidra till stycket som komponeras):

1. Musiker (kan bidra med förslag på förbättringar för enskilda stämmor och är viktiga för att bestämma svårighetsgraden på stycket jag skriver)
2. Dirigent (kan bidra med förslag på förbättringar på verket som helhet, samt har stort inflytande på vad som spelas i orkestern – är dock ej beslutsfattare)
3. Styrelsemedlemmar (består oftast av medlemmar ur orkestern, men som styrelsemedlemmar har man inflytande över utbetalning av gage, samt över den musik som kommer spelas i orkestern)
4. Ordförande (beslutsfattare)

Ordförande i orkesterförening

Eftersom ordförande i en orkesterförening, eller en beslutsfattare över musiken som ska spelas i en orkester eller en ensemble som jag vill skriva för, är det högsta hönset, beskriver jag bara dennes behov och problem.
En ordförande har ett behov av duktiga musiker och dirigenter, som kan leda orkestern att spela både äldre och nyare musik. Musiken behöver befinna sig i en nivå som passar orkestern, men även publiken. Publik är förstås också något som en ordförande har ett behov av, samt en bra kontakt med press och media. Vidare behövs finansiering av diverse projekt och lokalhyra, samt ett visst mått av bra PR.

Problem som kan dyka upp för ordförande kan vara att musiker och dirigenter inte gör sitt jobb – inte övar eller läser in sig på musiken – så att de inte lever upp till den standard som orkestern bör kunna leverera. Musiker som blir sjuka med kort varsel inför konserter, särskilt de stämmor som bara har en musiker att förlita sig på, är också reella problem, men kanske snarare dirigentens. Vad gäller nyskriven musik är risken för långa, krångliga och svårtillgängliga verk överhängande. Men det största problemet för en ordförande i en orkester är svikande publik. Det kan bero på många saker, men till syvene och sist behövs betalande publik som återkommer till nästa och nästa och nästa konsert. Utan publik, ingen musik. ”Om en musiker spelar på sitt instrument och det inte finns någon publik, finns musiken då?” Så, jag VET att jag TROR att det största problemet för en ordförande i en orkesterförening är att behålla publiken från konsert till konsert.

Här finns förvisso ytterligare ett segment, nämligen publiken, som ju är den sista i ledet att faktiskt njuta frukterna av musiken jag skrivit för orkestern. Publiken är inte en betalande kund till mig, men däremot till orkestern. Orkesterns beroende av en betalande publik blir även mitt beroende och problem, eftersom jag inte kan få uppdrag av orkestern om de inte har råd att betala mig för det. Problemet är orkesterns, och därför även mitt. Publiken är en extern kund för orkestern.

Kyrkan

Kyrkan innebär i allmänhet alla kristna kyrkor med inslag av både sakral och profan musik som komplement till deras verksamhet, men i synnerhet Svenska Kyrkan. Till kyrkan kan jag bidra med nyskrivet och anpassat musikaliskt material, samt även medverka som musiker.

Kyrkosegmentet kan delas upp på följande undersegment:

1. Kantor (ansvarar för musiken och har stort inflytande över vem som spelar vad, dock ej direkt beslutsfattare)
2. Präst (påverkar besluten och kan ansvara för helheten, kan bidra med teman och predikar)
3. Kyrkoherde (beslutsfattare och ansvarig för församlingen och de anställda)

Kantor

Kantorns behov och problem har oftast med ekonomi att göra. Att anställa musiker att spela på till exempel gudstjänster, eller beställa musik, baseras helst på välgörenhet och frivillighet. Det finns en begränsad budget för att anställa musiker, så kantorn måste oftast själv spela. För en kantor finns oftast en passion att spela sakral musik, ofta på orgel, och det finns förvisso gott om musik skriven på orgel, men kanske inte alltid anpassad till nutid eller tema, till exempel begravningsmusik. Ibland skulle det nog också vara kul att spela nyskriven musik, helst skriven för den specifika organisten, och för ett specifikt ändamål, till exempel, återigen, begravning (det är ett reellt exempel från en specifik kantors behov). Jag tror också att tid är ett problem för kantorn. Att själv öva, samtidigt som planering och administration ska skötas, samt kontakt med både musiker, kollegor och arbetsgivare för att få ihop en bra helhetsupplevelse av musik och kristet budskap är ett tidskrävande arbete. Vidare kan det vara ett problem att inte få fatta snabba beslut när det behövs. Men ekonomin VET jag att jag TROR är det största problemet för en kantor.

Präst

En prästs behov och problem handlar om att få fram det kristna budskapet i många sociala sammanhang och på många olika sätt. Bland annat ska prästen predika och skapa en bra helhetsupplevelse av många olika typer av gudstjänster, bland annat begravningar och vigslar, men också vanliga gudstjänster varje söndag, högmässor, musikgudstjänster och mindre gudstjänster på äldreboenden eller i församlingshemmet på onsdagskvällen. Vidare ska en präst möta människor på tu man hand eller i små grupper för undervisning eller samtal om stort och smått, från död till liv, samt medverka till att de anställda för församlingen trivs, gör sitt jobb och mår bra. Ett av de största problemen är, liknande det för en orkesterförenings ordförande, den sviktande församlingen, kyrkobänkar som gapar tomma. En kyrka utan församling är en tom kyrka, och en tom kyrka utgör ingen bra utgångspunkt för en präst som vill sprida det kristna budskapet. Det enskilt största problemet OCH behovet för en präst VET jag alltså att jag TROR är de tomma kyrkbänkarna, samt svårigheten att sprida det kristna budskapet till människorna, även om människorna inte kommer till kyrkan varje söndag.

Kyrkoherde

En kyrkoherdes problem och behov är liknande dem för en präst, till exempel de gapande tomma kyrkobänkarna och hur det kristna budskapet sprids till människorna. Men en kyrkoherde har även ett övergripande ansvar för församling och anställda. Kyrkoherden är beslutsfattare kring många olika saker, förutom att hen ska göra samma arbete som en präst (predika, undervisa, möta människor och samtala). Kyrkoherden vallar kyrkan som helhet i det pastorat hen arbetar. Problemen som uppstår handlar säkert om ekonomiska frågor, men det är nog till syvene och sist svårigheten att få ut det kristna budskapet även till de som sover eller tittar på tv när prästen står i kyrkan och predikar för tomma bänkar. Att få församlingen att tro på det kristna budskapet, att få dem att hoppas och tro på Gud, kyrkan, sina medmänniskor och sig själva, samt livet efter döden, är inte bara en passion för en kyrkoherde, utan även ett ansvar. Så, liksom en anställd präst, VET jag att jag TROR att kyrkoherdens största problem och behov är att få ut det kristna budskapet till församlingen i synnerhet och till människorna i allmänhet.

Privatelever

Huvudsegmentet privatelever kan delas upp på olika sätt – dels i ålder, dels hur mycket de kan sen tidigare. Eftersom det senare kan gälla över åldersgränser, men det förra inte spelar lika stor roll, delar jag upp huvudsegmentet Privatelever i tre undersegment:

1. Nybörjare
2. Amatörer
3. Avancerade

Det finns ytterligare ett segment – professionella. Förvisso skulle jag kunna vända mig till dem också, men jag tror att de snarare söker sig till högskolor och universitet, både nationellt och internationellt. Dessutom är jag osäker på om jag är tillräckligt kunnig för att undervisa redan väldigt duktiga musiker eller teoretiker.
Jag kan undervisa i ämnena slagverk och musikteori, samt nybörjare i piano och komposition. Nedan utgår jag dock från undervisning slagverk, mer specifikt trumset.

Redan nu kan jag nämna ett problem, som kanske inte alla är medvetna om från början, men som de flesta upplever som ett problem redan efter kort tid – brist på tid. Inte nog med att man en gång i veckan eller varannan vecka ska vara på en lektion, antingen hemma eller någon annanstans, man behöver också öva mellan lektionerna. Med många fritidsintressen och med jobb och familj kan det vara ett stort problem, hur gammal man än är, och oavsett hur avancerad man än är. Dessutom är pengar ofta ett problem – det kan vara kostsamt att införskaffa instrumentet och det kostar att underhålla det. Dessutom kan det kosta mycket pengar att ta lektioner, oavsett om det är genom en kulturskola, Medborgarskolan, Studiefrämjandet eller privat. Det senare är oftast också det dyraste alternativet, men dock det mest flexibla.

Nybörjare 

Oavsett ålder TROR jag att jag VET att nybörjarens största behov är att de vill spela ett instrument och att deras största problem är att de inte har någon lärare. De har kanske stått i kö till en kulturskola eller upplever sig för gamla för att gå till en skola. Andra problem kan ha med tid och pengar att göra.

Amatörer

En amatör har spelat några år och vill antingen byta lärare (till exempel på grund av flytt) eller har haft uppehåll ett tag och vill ta tag i det igen. En amatör har haft en lärare eller två, men inte kommit så långt än. Behovet VET jag att jag TROR är fortfarande att få spela trummor, men också att bli bättre. Problemet för en amatör VET jag att jag TROR är troligtvis självkritiken och motivationen. Som amatör har man börjat uppmärksamma att det innebär självdisciplin och övning mellan lektionerna för att utvecklas märkbart och i ett bekvämt tempo.

Avancerad

På avancerad nivå börjar vi kalla eleven för musiker, skulle jag vilja påstå. Den avancerade eleven har spelat många år och har kanske haft både en och två lärare. Eleven har troligtvis aldrig gjort ett seriöst uppehåll utan hållit igång sitt övande och spel relativt regelbundet. Behovet för en avancerad elev TROR jag att jag VET är att bli ändå bättre, säkrare och tryggare i sitt spel. Problemet för en avancerad elev TROR jag att jag VET är hur eleven kan förbättras på egen hand. En avancerad elev vill fortsätta att utvecklas, även om en lärare inte finns tillgänglig eller om man är trött på att ta lektioner. Den avancerades behov OCH problem VET jag att jag TROR är förmågan att undervisa sig själv.

Sammanfattning

Ordförande i orkesterförening

Problem/behov: en återkommande publik

Kantor

Problem/behov: anpassad musik för specifika aktiviteter samt begränsad budget

Präst 

Problem/behov: att sprida det kristna budskapet trots tomma kyrkbänkar, samt att fylla kyrkbänkarna

Kyrkoherde

Problem/behov: liksom prästen att sprida det kristna budskapet och fylla kyrkbänkarna, med ansträngd ekonomi

Nybörjareleven

Problem/behov: att få spela, spela, spela, fast utan att veta hur

Amatöreleven

Problem/behov: att få spela, spela, spela, samt klara av självkritiken och öka motivationen och disciplinen för övning

Den avancerade eleven

Problem/behov: att bli självständig i sin utveckling