Ett mirakel!

Ett under har skett. Efter 11 långa år har jag funnit honom igen. Robert Lindstedt.

En del av er vet vem han är och har säkert också funderat på vart han har varit. En del av er undrar säkert vem tusan Robert Lindstedt är.

Han var min allra bästa vän under de jobbiga åren i mellanstadiet, och jag var hans.

Och här kommer rätt svar på dagens tittarfråga: Spanien.

Där har han levt sen 1997, efter att ha flyttat från Kalmar, där han bodde endast tre månader. I Spanien har han trivts som fisken i vattnet och har haft en hel del äventyr. Han har bland annat tävlingsseglat med prinsen av Spanien som främsta konkurrent. För tillfället tycks han ha hittat sitt kall och jobbar med båtar.

Hur jag fann Robert är inte så märkligt i sig, men att det överhuvudtaget skedde är rena rama undret. Robert själv tänkte på mig samma dag som jag skickade ett meddelande till honom, men en sak i sänder.

Jag surfade av någon anledning in på StayFriends.se, och skrev in mina uppgifter. Genom att jag gjorde det dök Roberts namn upp, och samtidigt som jag lade till honom som en kontaktperson loggade han in.

Men när jag skrev ett meddelande till honom kunde varken han eller jag läsa det. Man var tvungen att vara guldmedlem och betala 139kr/år för att kunna läsa meddelanden. Det ville inte jag betala, så jag surfade runt och letade efter Robert på andra håll. Med hjälp av Google hittade jag Spray StayFriends, och genom Spray kunde jag märkligt nog läsa Roberts meddelande, som innehöll hans email.

Vi mailar nu varandra och har snackat via msn en gång, och det är underbart. Robert är och har alltid varit en kär vän till mig, och jag har aldrig glömt honom. Tvärtom, i flera år har jag funderat på var han befunnit sig och vad han hållt på med, hur han mått och så vidare. Han har alltid varit med i mina böner, och jag har alltid varit orolig för att han ska ha råkat ut för något jobbigt, eller att hans liv skulle vara besvärligt efter de tuffa åren i Gislaved.

Men nu vet jag att han har haft det mycket bra i Spanien, där han haft många fina vänner, och där han har varit respekterad för den han är. Det känns obeskrivligt skönt att veta, även om jag också fått veta att han haft sina eländiga turer. Av respekt för honom, eftersom han inte vet att jag skriver om honom här, tänker jag inte berätta några detaljer. Men eländiga turer avslöjar ingenting, för det kan vem som helst ha haft. Jag har ju haft det, även om de mest har varit mentala.

Det kom som en chock att jag fick tag i honom. När man minst av allt anar det, heter det ju. Men Gud har ett gott sinne för tajming och humor, och jag och Robert är äntligen tillsammans igen. Och nu ska vi inte tappa bort varandra!

Jag har saknat dig, Robert. Tack och lov att jag funnit dig igen.