Mycket inspirerande att lyssna på

Förslag på en härlig artist.

Jag lyssnar just nu på Brad Mehldau, en jazzpianist som slår ihop det bästa av både Esbjörn Svensson och Jan Johansson, om vi mäter med svenska mått. Det är en stor saknad i mitt musikbibliotek efter fler EST-skivor och musik från Esbjörn Svenssons magiska fingrar, särskilt när jag hör pianister som Mehldau, eftersom hans sätt att spela påminner om Esbjörns.

På vissa punkter är Mehldau och Svensson lika bra, i mina öron. Ibland känns det som att Svensson hade gjort det en anings bättre. Men Mehldau blir aldrig bättre än Svensson. Det tror jag är omöjligt att bli.

Vad gäller jämförelsen med Jan Johansson, så är det arrangemangen som påminner om Johanssons sätt att arrangera. Skivan jag nu lyssnar på - Highway rider - har flertalet låtar med både brass, träblås och stråkar. Och en massa härligt slagverk. De är mycket inspirerande att lyssna på. Modern jazz, jazzfusion och jazzrock, samt klassisk komponering, i ett och samma verk. I en väl fungerande mix blandas alla moderna sätt att uttrycka musik.

Brad Mehldau har funnits med länge och gett ut massor av skivor. Highway rider är den första jag lyssnar på, den kom ut 2010. Jag kommer nog lyssna på äldre skivor också, och kommer se fram emot att få lyssna på kommande skrivor.

Brad Mehldau har spelat med bl.a. Pat Metheny och han har nyligen även haft ett samarbete med svenska Anne Sofie Von Otter (Love songs, 2010). Sök på Brad Mehldau på YouTube. Du får upp massor, och vad du än trycker på tror jag nog att du blir nöjd med vad du hör.

Wait for sleep (Dream Theater cover)

Här kommer en specialare.

På Youtube hittade jag en mycket vacker instrumental cover på Wait for sleep (Dream Theater), och jag fick för mig att sjunga in melodin.

Jag laddade ner filmen, extraherade ljudet från videon, la in ljudet i ett inspelningsprogram (Studio One - Presonus), sjöng in sången, mixade (vilket tog ett tag, eftersom min dator inte riktigt hängde med förrän jag fått hjälp från Presonus forum att ladda ner hjälpmedel) och la ihop ljud och video.

Resultatet ser (och hör) du nedan.

Det är alltså jag som sjunger, men piano spelar killen som har kanalen "EmiPianoProject". Han la upp sin film 24 juni 2008. Jag spelade in och la upp den nya versionen idag.



Wait for sleep
Standing by the window
Eyes upon the moon
Hoping that the memory will leave her spirit soon
She shuts the doors and lights
And lays her body on the bed
Where images and words are running deep
She has too much pride to pull the sheets above her head
So quietly she lays and waits for sleep

She stares at the ceiling
And tries not to think
And pictures the chain
She's been trying to link again
But the feeling is gone

And water can't cover her memory
And ashes can't answer her pain
God give me the power to take breath from a breeze
And call life from a cold metal frame

In with the ashes
Or up with the smoke from the fire
With wings up in heaven
Or here, lying in bed
Palm of her hand to my head
Now and forever curled in my heart
And the heart of the world

Jag vill så mycket

Det är en pina att genomleva sådana här dagar.

Jag tror inte att någon som inte varit eller är deprimerad eller har ME kan förstå hur det känns att allt vilja, och ingenting orka.

Jag vill så mycket, men jag orkar inte tänka, inte röra mig. Allting känns hopplöst och som om det inte är någon idé att försöka. Allt jag försöker göra känns löjligt.

Det enda jag gör är att slösurfa och försöka göra något vettigt ibland, eller göra något som kan liknas vid något vettigt, som att blogga. Hela dagen. Jag har ont i röven. Och ryggen, och axlarna.

Jag ska snart gå och lägga mig, för jag orkar inte vara vaken. Det känns dock samtidigt helt onödigt att gå och lägga sig, för jag känner på mig att nästa dag blir inte mycket bättre.

Urk!

Lite fritid

Jag har testat Voddler ikväll.

Voddler känner nog de flesta till, vid det här laget. Det är en hemsida där man kan bli medlem. Har man Facebook kan man logga in som det. Sedan är det bara att välja och vraka mellan en massa filmer och tv-serier. Det krävs att du laddar hem en mjukvara, men det går ganska snabbt och det är lätt att installera.

Vissa filmer och tv-serier måste du betala för att få se, men många är fria. Du laddar inte hem dem permanent - du får låna eller hyra dem. Haken med de fria klippen är reklamen - du kommer inte undan den.

Jag testade ikväll att titta på första episoden av den nyanimerade Lucky Luke, och var tvungen att stå ut med inte mindre än tio reklamsnuttar på ca 30 sekunder vardera! Dessutom pausar reklamen automatiskt om Voddler inte är helskärm, vilket gör att du inte kan göra annat än att låta reklamen gå på din dator. Vill du inte titta på reklamen så får du helt enkelt göra något annat än att sitta vid datorn, för vid datorn kan du inte göra något annat. Det är en irriterande hake, men lätt att förstå som viktig för att kunna erbjuda klippet gratis.

Episoden med Lucky Luke var i mycket god kvalitet och det fanns inget att klaga på - förutom själva episoden. Nyanimationen är fånig, men jag har sett värre. Själva historien är ungefär som den Lucky Luke jag känner igen sen det glada 80- och 90-talet.

När väl reklamen är över kan man förminska Voddler, och ändå köra klippet. Står man ut med reklamen, får man väldigt mycket.

Det skadar inte att testa, om man har lite fritid.

Jag förstod inte vad han sa

Grannsamverkan kan vara en smärta i arslet.

Fransmannen som bor på första våningen (vi bor på tredje) stod och samtalade med grannen mitt emot när jag kom hem. Han hade en tänd cigarett i handen, och jag bad honom att inte röka i trappuppgången.

Först förstod jag inte riktigt vad han sa - jag trodde han började ursäkta sig och skulle släcka den. Men vad han gjorde var att bli irriterad.

Han menade att vi som bodde två trappor upp inte borde bry oss om ifall han rökte i trappuppgången. Att jag kunde ringa värden - han skulle inte bry sig. Han tänkte fortsätta röka i trappuppgången som han kände för.

Jag tittade på honom. Sen vände jag på klacken, gick upp till vår lägenhet och slog igen dörren något hårdare än vanligt. Därefter ringde jag jouren, som sa att de skulle kontakta en väktare.

Jag tyckte han var trevlig förut - men jag har känt röklukt förut, och den här gången tog jag honom på bar gärning. Och då blir han arg för att han utsätter mig för livsfara? Blir inte klok på människor.

Den andra grannen? Han började skaka varnande på huvudet mot mig när fransmannen vände sig om mot mig och började sin monolog. Been there, done that, antog jag.

Nåväl.

Fara (och flyga?)
Tågen har börjat bli försenade och ställas in på sträckan Nybro-Växjö (Kalmar/Karlskrona - Göteborg/Malmö/Köpenhamn). Skulle åka 16.09, det var inställt, ingen ersättningsbuss. Fick åka hem 17.17 först. Det tåget blev också försenat, så jag missade bussen hem och fick gå. Och så möter jag fransmannen. Blir man lack eller?

Fragile
Jag har arrangerat Stings Fragile för orgel och slagverk. Lite detaljarbete, så är jag riktigt nöjd.

Ville avsluta med något positivt.

Det bådar gott

Jag har fastnat i tredje satsen.

Jag kommer nog loss i helgen. En Presto-sats. Nej, inte Pesto. Presto. Det betyder snabbt. Till och med mycket snabbt. Det är blåskvintetten Baudelaire - Klockan jag pratar om.

Är dock lite förkyld, tror jag, och därmed extra trött. Det är då svårt att både tänka och känna om det man har skrivit funkar.

Timo Maas
I övrigt har jag hittat Timo Maas (engelsk Wikipedia), tack vare Youtube. Någon hade med Help Me - feat. Kelis i ett klipp, och jag sökte på Spotify. Låten är den första på Timo Maas skiva Loud från 2002, och är en technotrancelåt med häftigt groove. Väl komponerad. Tycker jag.

Har alldeles strax lyssnat igenom hela Loud, och visst, det är sköna groove och jag gillar det minimalistiska. Men till och med jag håller på att tröttna. Inte så att det inte går att lyssna igenom hela skivan - det finns långt mycket värre plattor. Men liiiite tjatigt blir det i längden.

Kommer nog lyssna igenom Pictures också nån gång, från 2005, men inte ikväll. Klockan är mycket och jag måste i säng.

Jag sov förresten hela förra natten helt utan tabletter. Och jag sov ganska gott! Det bådar gott.

Vad är bäst?

Dagens fråga till allmänheten:

Vad är bäst - om filmen är gjord som om man läste en bok (t.ex. Braveheart), eller om boken är skriven som om man såg en film (t.ex. Harry Potter och Dödsrelikerna)?

Delicious

Den första satsen är nog så gott som klar.

Det är träblåskvintetten jag pratar om. Det är en mycket kort sats, där det enda som händer är att temat för Klockan presenteras. Nästa sats kommer vara en lento, och jag funderar på en-tre satser till, beroende på hur det känns. Följande lento-sats kommer nog syfta på ordet och uppmaningen Minns i Baudelaires dikt (se förra inlägget).

Now for something completely different
I natt, när jag försökte sova, hörde jag ett svagt mumlande från min hustru som snart blev tydligt tal. Med barnslig och glad röst sa hon:

- Delicious. Hihihi. Delicious. Hihihi. Jag kan!

Sen vände hon sig mot mig och försökte klappa på mig. Jag sa:

- Vad drömde du nu?

- Förstod du inte det, sa hon, fortfarande barnsligt och glatt, jag pratade!

Det är kul att vara gift med min fru!

Jag har en ådra för att skriva

Jag letar efter den okända filosofen.

Idag har jag fått mycket gjort. Jag har skrivit av mormors anteckningar färdigt i datorn och skrivit ut dem. Vidare har jag börjat skriva av första promenaden i Tavlor på en utställning (Moussorgksy, ork. Ravel) för att lära mig mer om orkestrering i allmänhet och brass i synnerhet. Spännande.

Igår skrev jag ett arrangemang för orgel och slagverk av en sats från Carl Orffs Carmina Burana - 6. Tanz. Det tror jag kan bli bra, om än lite svårspelat.

Konsert sommaren 2011
Jag och Åsa Johnsson (kantor i Skogslyckans församling, Växjö) ska nämligen ha en konsert till sommaren nästa år med orgel och slagverk. Jag har redan både skrivit själv och arrat några verk för detta, men ännu inte på allvar börjat öva. Jag och Åsa har träffats en gång och i övrigt haft mejlkontakt. Vi tänker oss maj-juni 2011, och jag hoppas att det blir i fler kyrkor än Skogslyckan, gärna Domkyrkan.

Men jag har ytterligare ett stort projekt på gång, och det har jag haft länge. Mejl från okänd filosof har verket som projektnamn, och är tänkt att bli ett ganska stort symfoniorkesterverk, i stil med Tavlor på en utställning.

Den okända filosofen
För flera år sen, när jag gick på folkhögskolan i Växjö (2001-2003), fick jag ett mejl, som jag först trodde var spam. Men i det fanns inga länkar, inget namn, och när jag försökte svara, fanns mejl-adressen inte längre kvar.

Det började: "Useless laws weaken the necessary laws". Resten av mejlet var utformat som ett personligt brev, men istället för personlig text var det fullt av tankeväckande citat.

Ganska snart gjorde jag en första sats med just "Useless laws..." som text. Jag tänkte då aldrig på att söka på orden i mejlet, men idag kollade jag upp "Useless laws...". Det är Charles de Montesquieu som skriver det i sin bok, The Spirit of the Laws (sv: Om lagars anda).

Det fanns ytterligare ett citat som jag kommer ihåg: "You prove your worth with your actions, not with your mouth", som troligtvis Pat Riley har sagt, men det finns också ett annat namn när jag söker på citatet i Google: Jean Paul Richter. Kan någon säga vem av dem som faktiskt sagt det först?

Det stora dilemmat är att jag inte vet var texten och mina utkast till noter finns, och jag kommer heller inte ihåg hela brevet utantill. Jag hittar det inte någonstans.

Finns det någon som känner igen det, och som kanske vet var mejlet kan återfinnas i sin helhet? Jag kan inte tro att personen som skickade det, endast skickade till mig. Visst kan det vara så, men det låter otroligt.

Amatörkompositör söker orkester
Jag fick avslag från Växjö Orkesterförening på mitt stycke I elfte timmen, men jag ger inte upp. De senaste två veckorna har varit jobbiga, men upplysande. Jag har hittat vad jag verkligen tycker om: att komponera musik.

Jag har en ådra för att skriva, både text och musik, och av de båda vill jag framförallt följa musiken. Kanske dyker det upp en roman då och då, men det är musiken jag vill satsa på. I alla fall just nu.

För livet förändrar sig ständigt. Det gäller att inte fastna i hjulspår som andra, inklusive du själv, länge har kört i. Liv innebär förändring.

Så nu kör vi hårt!

Komposition

Dags för ett lite mer positivt inlägg.

Om min sjukdom

Jag äter idag Voxra, 150mg. Det är ett antidepressivt preparat som höjer noradrenalin- och dopaminhalterna i kroppen. Det är också dessa ämnen som frigörs efter motion och fysisk träning. Det gör att man känner sig piggare och mer nöjd med sig själv.

Samtidigt kommer jag nog att be läkaren, som jag träffar imorgon, att sätta in Levaxin igen. Jag har några röda siffror på sköldkörtelproverna, och av låga värden kan komma trötthet, ångest och depression. Och tröttheten sitter kvar, även om jag tar Voxra, och vad jag har läst på internet verkar det inte vara någon fara att ta både Voxra och Levaxin samtidigt.

Jag testade nämligen Levaxin, som är ett konstruerat sköldkörtelhormon, för ett par veckor sen, och rent mentalt höjdes min ork och lust. Jag blev motiverad att göra saker, vilket jag gjorde även om jag stundtals blev mycket trött av andra orsaker.

Jag har tidigare berättat om min yrsel. Den är nästan borta nu, och jag tror den hade med utfasningen av min förra antidepp - Venlafaxin - att göra, inte Levaxin. Därför skulle jag vilja prova Levaxin igen, för kombinationen Voxra och Levaxin kommer kanske vara precis vad jag behöver just nu för att orka allt som jag vill orka med.

Igår förmiddag och en bit in på eftermiddagen var jag mycket trött och hade huvudvärk - antagligen på grund av jag håller på att fasa in Voxra - det är vanliga biverkningar i början. Men under eftermiddagen och kvällen piggnade jag till. Något kemiskt var det över min glättighet, men kanske det kan övergå till något mer naturligt så småningom.

Komposition

Idag känner jag mig också piggare, och jag har börjat komponera till Smålands Blåskvintett, som en kollega (Michael Pettersson, flöjt) och min chef (Suzi Koken-Knutsson, fagott) bland annat är med i. Jag utgår från Kvintcirkeln (se nedan), har gjort en melodi som jag speglar, förlänger och förkortar. Sen ville jag också göra en inversion, men kom inte ihåg vad det innebar.

Jag letade upp det på Wikipedia, så nu är det dags att sätta igång med det. Det kallas på svenska "omvändning" och innebär att man skriver melodin upp och ner. Istället för att tonerna går uppåt, går de i likvärdiga intervall nedåt, till exempel.

Teknikerna jag nämnt ovan tillhör för komposition verktygsgruppen Kontrapunkt. Det är trevligt att lära sig saker som man bara haft lite lös information om tidigare. Nu vet jag vad Kontrapunkt vill säga, och det ska bli spännande att lära sig teknikerna.

Musiken kommer vara inspirerad av Baudelairesdikt "L'Horloge", Klockan. Kvintcirkeln är som en klocka - var femte minut medsols är en kvint uppåt, från 00-12.

Kvintcirkeln

Här följer en svensk översättning av Klockan. Det är jag som har översatt den - från en engelsk översättning, dessutom - så se den inte som något annat än en lekmans försök:

Klockan

Du okänsliga klocka. Fruktansvärda, ondskefulla gud,
Vars fingrar hotar oss och säger: "Minns!"
Ditt räddhågsna hjärta kommer snart genomborras
Av de skälvande Sorgerna, som vore det en måltavla.

Oklara nöjen kommer fly mot horisonten
Som en aktris som försvinner in i sina vingar.
Varje ögonblick förintas en del av nöjet
Som varje man föräras sin fulla mognad.

Tretusen sexhundra gånger per timme kommer Sekund
Viska: Minns! - Omedelbart,
Med sin insektsröst, säger Nu: Jag är det Förgångna
Och jag har sugit ut ditt liv med min smutsiga trunk.

Remember! Souviens-toi, slösare! Esto memor!
(Min bleckhals talar alla tungor.)
Minuter, du muntra dödlige, är bitar av malm
Som du inte får kasta bort innan du utvunnit guldet!

Minns, att Tid är en snål spelare
Som vinner utan att fuska, varje omgång! Det är lagen.
Dagljuset försvagas, natten djupnar. Minns!
Avgrunden törstar alltjämt. Klepsydran sinar.

Snart ljuder timmen då gudomliga Chans,
När upphöjda Dygd, din ännu orörda hustru,
När till och med Ånger (det allra sista värdshuset!)
När alla säger: "Dö, gamle kujon! det är försent!"

Tillbaka

Jag sitter i lägenheten i Växjö och kan inte få yrseln att gå över.

Mycket har hänt, och jag tänker inte ta mig tid att berätta allt. Jag har varit sjukskriven en månad, det är väl det senaste, och jag arbetstränar från den här veckan. Det gick okej igår, och det är inte för att det är jobbigt att jobba som jag stannar hemma imorgon.

När jag rör på ögonen går det elektriska impulser ner genom kroppen och gör mig yr. Kroppen spänns, och jag skakar nästan ibland. Oftast är det när jag rör ögonen i sidled, men just nu är det oavsett hur jag rör på ögonen.

Det är som att hjärnan inte hänger med.

Jag försökte sova utan sömntablett i natt. Det gick åt skogen. Sovit har jag gjort, men i perioder om 1-2 timmar, och när jag vaknat har jag blivit medveten och haft svårt att somna om. Sömnen har inte varit särskilt djup heller, när jag väl sovit, så natten har varit mycket lång. Obehagliga drömmar vars känslor sitter kvar efteråt.

Och yrseln blir värre med sömnbristen. Men jag vill inte sova för mycket med Imovane, det är beroendeframkallande, och att sluta med det kan göra det svårare att sova. Och Theralen gör mig trött och seg dagen efter, så det känns som om det inte spelar någon roll om jag tar den eller inte. Då kan jag lika väl låta bli.

Men kanske det är bättre att få sova under natten och känna sig lite seg dagen efter, istället för att sova ytligt och ryckigt hela natten.

Nu ska jag äta lite av Emelies goda äppelkaka som hon bakat! Jag blir inte pigg av det, men det smakar ju gott, i alla fall.

Om att hälsa på en annan joggare 6.30 på morgonen

En kylig morgonrodnad lyfter från marken när vi passerar varandra. Vi hälsar. I samförstånd. Det finns inte mycket som känns bättre än det här.

För övrigt är Växjö en helt underbar stad att bo i. Gå till jobbet när solen går upp över Växjösjön, så förstår ni vad jag menar.

/ MrTille

Moderna Myter

Surfade runt och letade efter moderna myter inför svenskan efter påsk, när jag hittade en bloggare, Per Welander, som kallar sin blogg "Moderna Myter".

Ett av hans inlägg (18/3 2010) manade till att tända ljus den 27 mars i år, i protest mot Världsnaturfondens projekt Earth Hour. Som så många andra kritiker menar han att det bara är ett jippo som lurar oss att tro att vi gör något gott, att vi "räddar jorden".

Oupps! Jag tände några värmeljus under tiden lamporna var släckta. Ajabaja nu ökade koldioxidutsläppen mångfalt. Usch vad jag blir trött på dessa meningslösa bluffjippon.
- utdrag ur Welanders blogg

Jag kunde inte låta bli, utan skrev följande kommentar:

Jag förstår inte varför man ska tända alla lampor och vara emot idén med Earth Hour. Tanken är ju inte att man sparar el - det fattar ju varenda människa att det inte har någon som helst betydelse. Och vissa påstår att man borde tänka på att i vissa länder torde el vara livsavgörande, och det håller jag med om. Men nu snackar vi I-land, inte U-land, och vi konsumerar för mycket el och bryr oss för lite om miljön i stort. Earth Hour vädjar till världens ledare att begränsa miljöpåverkan i de länder som kan, och hjälpa de länder att utveckla sitt sätt att producera varor och tjänster på ett miljövänligt sätt.

Så ni som tänder lampor och demonstrerar mot Earth Hour - ni gör lika mycket nytta MOT miljön som alla som släcker gör FÖR miljön. Enda skillnaden är att ni inte riktigt har fattat vitsen med Earth Hour!

Kommentera gärna min kommentar. Har jag rätt? Är det jag som inte förstått vitsen? Är jag en lurad konsument?

/ MrTille

The Future of Publishing

SJ Telefonkö

En timme tog det att få veta att erbjudandet på SJ Prio börjar gälla från och med idag.

Och jag skulle kunna svära på att den inspelade rösten inte säger besvara, utan följande:

- Det är fortfarande kö. Vi besvärar ditt samtal så snart vi kan.

/ MrTille

Vinterbilder 09-10

En härlig myshelg med Karin. Några fina bilder på fina vännen:


Och i julas var Fabian så här stor och glad:

*lycka*

Mycket snö utanför Gislaved



Och i Brämhult.

*utemöbler*

*fler utemöbler*

Fina fisken i övrigt! Solsken, snösmältning, ljus - vårtider närmar sig, liksom värdparshelg, födelsedagar och påsk!

Guds välsignelse! (Åh, Herregud!)

/ MrTille

Sportlov 2010

Sportlov 2010

Jag har spelat trummor, träffat Fabian (min brorson), mina bröder och min svägerska, min mamma, mormor och morfar, jag har skottat snö, åkt längdskidor, hoppat i snön och tittat på OS till klockan fyra på morgonen. Det har varit mitt sportlov.

Det har varit mycket snö! Ingen har väl kunnat undgå det? Jag har sluppit många krånglande tåg tack vare sportlovet. Förra lördagen åkte jag och Emelie till Göteborg. Jag skulle bland annat ta en lektion av Daniel Berg och lära mig ett nytt sätt att spela marimba på. I Lisebergstunneln blev vi tvungna att stå still medan växlarna reparerades utanför stationen. När vi sedan skulle rulla in, endast tio minuter sena, stannade tåget och ville inte starta.

Det tog två och en halv (2½) timme för extratåget att komma till oss och köra in oss till stationen, endast 1-2 km därifrån! Hoppas Emelie orkar ta fajten med SJ nu, för jag orkar inte längre.

Lektionen? Jo, den blev av, en dryg timme senare än planerat. Men det var mycket givande och till hösten hoppas jag kunna ta en lektion till eller två.

Igår när jag åkte hem blev vi 80 minuter sena till Växjö. Ett lokfel i Göteborg resulterade i lokbyte som i sig tog lång tid. Utmed vägen var vi sedan tvungna att stanna flera gånger och släppa fram andra tåg för att de inte skulle bli sena, de också. Vid ett tillfälle var vi tvungna att släppa från två tåg, så vi stod still i 15 minuter i Rydaholm utanför Värnamo.

Nå, jag vet att jag inte haft det värst. Folk har ju fått stå mitt ute i ingenstans i femton timmar, utan vare sig vatten, mat eller ström. Och de som missat tågen har fått ta taxi för 4-5000 kronor. Tur för dem att SJ betalar retroaktiv resegaranti! Som om det var en garanti...

Utanför vårt arbetsrum här i Växjö hänger en rejäl istapp - den håller dock på att tina bort för tillfället. I Hestra såg jag en enorm istapp hängande från sporthallen. Säkert 3-4 meter lång. Och drivorna är höga. Det är en fantastisk upplevelse att ha fått vara med om den längsta och i snömängd djupaste vintern sedan 1960-talet! Tur att det aldrig riktigt stormat fram snön, och att den inte ha varit blöt. Förrän nu, förstås. Men det verkar tina såpass snabbt att det inte gör så mycket.

I sommar vill jag börja med terrängkrocket igen. Terrängkrocket skiljer sig i flera punkter från vanlig krocket. Banan behöver inte nödvändigtvis se ut som en krocketbana, utan kan gå från pinne till pinne via portar utställda lite hipp som happ i terrängen. Ju krångligare terräng, desto mer spännande och rolig blir krocketen.

Man behöver inte heller bara krocka kloten med klubban. Det finns åtminstone två andra slag, och jag kallar dem: Biljardstöten och Hoppjerkan. Biljardstöten innebär att man stöter klotet med bredsidan av klubban. För Hoppjerkan gäller att man vänder på klubban och lyfter klotet upp i luften för att få klotet att "hoppa".

Dessa extra sätt att förflytta klotet behövs, eftersom portarna kan stå snett och med hinder framför, t.ex. rötter, eller ovanpå stubbar, grenar, stenar m.m. Det är också fritt att bygga hinder istället för att använda naturliga.

Man kan spela en och en eller använda samma klot för att spela i lag. I vilket fall som helst gäller ett slag per omgång för varje person/lag, och den som först har gått igenom samtliga portar åt korrekt håll och knockar pinnen vinner. Under en och samma omgång kan två eller flera knocka pinnen, och kör man en turnering får man hitta på ett sätt att skilja kombatanterna åt, annars blir man lika.

Det är ett fantastiskt roligt sätt att spela krocket på, för både unga och gamla.

Men idag har jag blivit jättetrött och orkar ingenting, och jag kan inte spela terrängkrocket. Jag har dock en bra film att tipsa om för den som vill bli lite uppmuntrad: Ice Age 3: Dawn of the Dinosaurs.

"I woke up one morning, married to a pineapple. An ugly pineapple! *happy sigh* But I loved her."
- Buck

/ Tille

Citat från kändisar

Här kommer lite intressanta citat från kändisar.

Ang. Försäkringskassans regler; Voltaire har sagt följande:

Anyone who has the power to make you believe absurdities has the power to make you commit injustices.

Och ett sätt för mig att lära eleverna mer har Plato sagt följande:

No one ever teaches well who wants to teach, or governs well who wants to govern.

Courage is knowing what not to fear.

The measure of a man is what he does with power.

Och politiskt har han också sagt:

One of the penalties for refusing to participate in politics is that you end up being governed by your inferiors.

This City is what it is because our citizens are what they are.

Och appropå politik har Winston Churchill sagt:

It has been said that democracy is the worst form of government except all the others that have been tried.

Och George Carlin har sagt:

You know the good part about all those executions in Texas? Fewer Texans.

The real reason that we can’t have the Ten Commandments in a courthouse: You cannot post “Thou shalt not steal,” “Thou shalt not commit adultery,” and “Thou shalt not lie” in a building full of lawyers, judges, and politicians. It creates a hostile work environment.

Här är något jag håller med om. Bill Maher menar att:

Religion, to me, is a bureaucracy between man and God that I don’t need.

Jag håller på att bli lite flintskallig på toppen av huvudet, och därför håller jag med Larry David:

Anyone can be confident with a full head of hair. But a confident bald man - there’s your diamond in the rough.

Och slutligen en något förlegad, men ändå intressant tanke, får Chris Rock stå för:

You know the world is going crazy when the best rapper is a white guy, the best golfer is a black guy, the tallest guy in the NBA is Chinese, the Swiss hold the America’s Cup, France is accusing the U.S. of arrogance, Germany doesn’t want to go to war, and the three most powerful men in America are named ”Bush”, ”Dick”, and ”Colon.” Need I say more?

/ MrTille

Dag 100 med Venlafaxin

Hej Tille
JAg började idag med samma medicin och känner mig ännu tröttare än vanligt, men jag ser detta som min livboj. Kan inte gå omkring och må så här. Det har tagit lång tid för mig att inse att jag inte tar mig ur detta själv. JAg har stora förhoppningar på detta efter att ha varit helt emot medicinering (när det gäller mig själv)
må så gott

Det tog lång tid för mig också att acceptera att jag skulle medicineras. Det var den sista utvägen.

Och jag kom till den sista utvägen. Jag har prövat så många dörrar i så många år.

Att ha stora förhoppningar vad gäller medicinering är nog bra. Man ska dock passa sig för att tro att den första medicinen man prövar kommer vara den rätta. Det kan mycket väl vara så att jag får pröva flera olika innan jag hittar det som funkar för mig.

Jag har haft tur - Venlafaxin tycks fungera bra på mig. Andra får kanske ha lite tålamod och pröva fler mediciner. Vidare gäller också att man förstår att det kommer vara en långtidsmedicinering. Sällan räcker sex månader. För mig innebär det flera år av behandling.

Idag är det dag 100 med Venlafaxin.

Veckan som gått har varit jobbig. Så talar vi inte mer om den saken. För er som blir oroliga kan jag citera omslaget på ett välkänt, fiktivt uppslagsverk: "Ta det lugnt". Inget ont som inte för något gott med sig, nämligen.

Här kommer istället några visdomsord jag formulerade för mig själv för några veckor sen och som jag nu delar med mig av här:

Det är bra att lära sig motsatsen till den man är och föddes till,
för att kunna kontrollera när man är vad man är,
och när man bör vara motsatsen.

För att bryta en vana behöver man byta fokus.
Maten behöver kopplas till något annat än mat,
t.ex. hälsa och socialt umgänge.

Visst, mat är livsnödvändigt, men det är luften också.
Hur många tänker intensivt på att man måste andas?
Mat får vi på bordet även om vi byter eller ändrar fokus.

/ Tille

Korsord

Jag lyckades lösa Metros korsord idag. Det var ganska klurigt och jag fick återkomma till det några gånger för att lyckas lösa det.

När jag började ta Venlafaxin i höstas gjorde den mig piggare. Med det utvecklades ett starkare tålamod, och jag löste mitt första korsord i slutet av oktober förra året. Sedan dess har jag och Emelie löst ett antal korsord. Hon är mycket bättre än jag - hennes allmänbildning är mycket stor och hennes förmåga att minnas helheter såväl som detaljer är makalöst.

Jag har dock gjort något som Emelie ännu inte gjort. Jag har konstruerat ett eget korsord. När vi spenderade mellandagarna hos Emelies föräldrar i Brämhult tog jag reda på hur man skapar sitt eget korsord. Det var klurigare än jag trodde, men med lite hjälp av Emelie blev jag färdig på nyårsafton.

Vill någon lösa mitt korsord? Skicka ett mejl till mig:

mrtille@gmail.com

OBS! Skriv aldrig ut en mejl som du inte vill att andra ska komma åt i en kommentar till ett blogginlägg. Man vet aldrig vem som läser och använder den informationen!

/ Tille

PS. Jag klarade förra veckans motionsmål: att promenera även lördag och söndag. Denna veckas motionsmål är att ta en långpromenad med gåstavarna i helgen. DS

Kyrkobesök och brödbak

En bra start, en bra dag.

Förmiddag
Nu sitter jag och Emelie på Askelyckans konditori i centrala Växjö. Det blir en chokladbiskvi med en liten päron-Mer för min del.

Vi har varit på gudstjänst i Växjö Domkyrka, något vi ångrade i förväg när vi vaknade av väckarklockan i morse. Men vi kom på bättre tankar, och tur var det.

I första hand gick vi för att jag ville se och höra Carina Samuelsson predika. Carina var skolpräst på folkhögskolan St Sigfrids i Växjö när jag gick där, och vi kom mycket bra överens. Sen dess har hon alltså fått arbete i ett något större kyrkorum (ja, rent fysiskt, alltså), och nu ville jag få möjlighet att lyssna igen.

Och det var skönt att få lyssna. Carina är nog den präst jag känner mig tryggast med. Hon är jordnära och varm i sitt sätt att tro, och predikan var inspirerande. Det kändes att hon litade på det hon sa - att tron kan flytta berg.

Idag ska jag och Emelie planera inbjudningskort och bestämma en helg för värdparen att komma hit för en första planeringsträff. Så mycket kan jag nog avslöja att vi ska ha två värdpar. Helst skulle jag ju vilja avslöja allt för alla - det är ju så roligt! Men det är roligt med hemlisar också.

Nu ska jag inte låta varken min biskvi eller Emelie vänta längre!

Eftermiddag
En bra start gör chansen för en bra dag större. Vi har inte gjort så mycket mer än lagat mat och ätit, och min älskade mormor ringde och pratade en stund. Det ska diskas och läsas högt ur Sagan om ringen, sedan ska vi baka. Jag ska baka bröd, och Emelie ska baka banankaka.

Imorgon börjar en ny dag.

Min hemsida är förbättrad (enligt mig själv). Mindre text, mer information. Och jag ska försöka förbättra mer så småningom, men en sak i taget.

Kom gärna med kommentarer: http://mrtille.webgain.se/

/ Tille

Hushållssysslor

Att planera fritiden är inte alltid så enkelt.

Helger är svåra att planera. Fritid över huvud taget. Det är ett stort dilemma för mig. Ledig tid är något jag har svårt för, eftersom jag nästan alltid har skuldkänslor för det jag inte gör när jag är ledig. Hushållssysslorna.

De fantastiskt, otroligt, fullkomligt urtråkiga hushållssysslorna matlagning, disk, tvätt och städ. Hushållets måsten gör att min lediga tid, som för mig är så värdefull, helt går upp i rök. Så känns det i alla fall.

Jag har försökt att tänka positivt kring dessa sysslor, men förgäves. Självklart blir det rent inombords när det är rent runt omkring mig, men jag vill kanske ha det lite stökigt?

Ja, det kanske jag vill. Fast sanningen är nog närmare att jag inte vill göra något tråkigt när jag är ledig. Eller rättare sagt, jag vill inte arbeta när jag är ledig.

Det går mycket bra att jobba i Nybro, även om jag blir trött. Jag är mentalt inställd på att arbeta under vardagarna. Helgen är ledig tid. Då ställer jag in mig på det. Jag orkar helt enkelt inte mentalt vara igång sju dagar i veckan. Fem dagar är fullständigt tillräckligt. Men om jag inte hjälper till i hemmet på helgerna gör jag ingenting. Och det är ju inte heller bra.

Tyvärr är min ME/CFS som värst på helgerna, eftersom jag i stort sett varje arbetsvecka kör slut på mig. Missförstå mig inte, jag ångrar inte att jag jobbat heltid det här läsåret, för erfarenheten har varit gynnsam. Men det är jobbigt att jobba, och tröttheten kommer när jag mentalt ställt in mig på ledig tid.

Vad finns det för knep att integrera hushållssysslor i ledig tid, så att det fortfarande känns som om jag är ledig?

/ Tille

Världsförälder

De utsatta barnen i världen blir fler och fler. Vad kan jag göra?

Jag fick Unicefs nyhetsbrev på posten igår. Det slår aldrig fel. Varje gång jag ser barnens ansikten skratta eller gråta på en plats där de omöjligen kan leva ett liv så säkert och tryggt som det liv jag lever, fylls jag av lusten och viljan att göra mer än bara vara Världsförälder.

Idag höjde jag summan jag betalar som Världsförälder till det dubbla. Egentligen borde jag skänka 100 gånger summan, och mer därtill. Det skulle bli tiondet av min inkomst.

Jag höjde inte summan för att stilla mitt samvete. Jag höjde det för att jag ville, och för att jag kunde. Mitt samvete är relativt rent - jag gör vad jag för närvarande kan för de utsatta barnen i världen.

Men jag gör inte allt jag vill. Jag skulle vilja göra som kändisarna - åka till platserna, träffa barnen, krama dem, leka med dem, hjälpa till att bygga deras skolor, hålla dem i handen när de får mässlingsvaccinet. Konkret visa att det finns en till som verkligen bryr sig.

Tills jag hittat ett sätt att finansiera ett sånt företag höjer jag summan och gör lite ideell reklam för Unicef:

Bli Världsförälder idag!

/ Tille

PS
Metros Nanok Bie tipsade idag om en helt fenomenal sida: Sleep Talkin' Man. Frun som noterar allt vad maken säger på ren brittisk engelska. Och det är inte nådiga grejer han säger!

Så här in på terminen

Så här in på terminen vill jag snabbt sammanfatta mitt lilla anspråkslösa liv.

Som många av er vet försöker jag gå ner i vikt. Hittills har det inte gått så bra. Jo, under det första seriösa försöket för några år sedan, gick jag ner åtta kilo på en termin. Sedan kom jul och nyår...

Sen snart ett år tillbaka är jag med i Viktväktarna. Jag går på möten och räknar Propoints. Resultatet var bra i början och jag gick ner nästan fyra kilo på en halv termin. Sen kom sommaren...

Sen dess har motivationen - och därmed också vikten - pendlat upp och ner. Egentligen har det mest berott på mitt känsloliv, som varit påverkat av sjukdomen i skallen som jag burit på i troligtvis många år. Med de antidepressiva tabletterna, Venlafaxin, börjar jag äntligen orka med något annat än jobbet. Jag orkar ha ett liv även under min fritid.

Därmed går vikten neråt igen. Jag promenerar till och från stationerna och skolorna varje arbetsdag, och veckans mål är att även ta promenader under helgen. Jag äter mycket frukt varje dag. Hemifrån tar jag med mig två äpplen, två clementiner, en banan och en apelsin. På helgerna försöker jag laga mat. Jag blir fortfarande negativt påverkad av min andra sjukdom, min kroniska trötthet, men medicinen hjälper ganska bra.

Jobbet går bra, även om början av veckan alltid är extra jobbig för dagarna är så långa. Som längst är jag hemifrån fjorton timmar.

I svenskan pratar vi om argument. Ett bra argument ska vara övertygande, och övertygar gör man bäst genom att göra argumentet hållbart (väl grundat i fakta och citat av kända personer) och relevant (viktigt i tiden, samhället och, förstås, för ämnet). Det här ska leda till en debattävling, ProContra, där två lag möts head to head. Det ena laget är för (Pro) nånting, och det andra laget är emot (Contra).

I Kulturskolan har några nya slagverkare fått börja, medan andra hoppar av eller funderar på det. Mitt schema kommer få stuvas om en aning de närmaste veckorna, vilket alltid är lite krångligt, men förhoppningsvis ändras det till det bättre.

Fritid har jag som sagt inte så mycket av under vardagarna, och den jag har spenderar jag därför helst hemma. Det är därför jag inte heller uppdaterar bloggen så ofta. Den är privat, och jag vill därför inte publicera något under arbetstid, eller ens använda kontorsdatorn för att göra det på mina raster.

Jag har dock kommit underfund med att jag kan skriva texterna på till exempel tåget, genom att använda en analog handdator: en plånboksstor anteckningsbok med linjerade blad, hård pärm och en svart bokmärkesremsa i tyg. Så nu när jag skrivit färdigt det här ska jag äta min frukt och en dubbeldaim.

Ja, jag vet, men daimen är faktiskt inräknad i min dagliga Propointsranson. Så den kan jag njuta av. Den här daimen gör mig inte tjock!

/ Tille