Jag förstod inte vad han sa

Grannsamverkan kan vara en smärta i arslet.

Fransmannen som bor på första våningen (vi bor på tredje) stod och samtalade med grannen mitt emot när jag kom hem. Han hade en tänd cigarett i handen, och jag bad honom att inte röka i trappuppgången.

Först förstod jag inte riktigt vad han sa - jag trodde han började ursäkta sig och skulle släcka den. Men vad han gjorde var att bli irriterad.

Han menade att vi som bodde två trappor upp inte borde bry oss om ifall han rökte i trappuppgången. Att jag kunde ringa värden - han skulle inte bry sig. Han tänkte fortsätta röka i trappuppgången som han kände för.

Jag tittade på honom. Sen vände jag på klacken, gick upp till vår lägenhet och slog igen dörren något hårdare än vanligt. Därefter ringde jag jouren, som sa att de skulle kontakta en väktare.

Jag tyckte han var trevlig förut - men jag har känt röklukt förut, och den här gången tog jag honom på bar gärning. Och då blir han arg för att han utsätter mig för livsfara? Blir inte klok på människor.

Den andra grannen? Han började skaka varnande på huvudet mot mig när fransmannen vände sig om mot mig och började sin monolog. Been there, done that, antog jag.

Nåväl.

Fara (och flyga?)
Tågen har börjat bli försenade och ställas in på sträckan Nybro-Växjö (Kalmar/Karlskrona - Göteborg/Malmö/Köpenhamn). Skulle åka 16.09, det var inställt, ingen ersättningsbuss. Fick åka hem 17.17 först. Det tåget blev också försenat, så jag missade bussen hem och fick gå. Och så möter jag fransmannen. Blir man lack eller?

Fragile
Jag har arrangerat Stings Fragile för orgel och slagverk. Lite detaljarbete, så är jag riktigt nöjd.

Ville avsluta med något positivt.