En trött lördag

Min ME/CFS gör sig påmind.

Dagen började bra, men jag har alltmer halkat ner i trötthetsträsket. Eftersom begreppet utbränd numera kallas utmattningssyndrom kan ME/CFS inte på ren svenska kallas för kroniskt utmattningssyndrom, eftersom de två inte är samma sak. Det ena kan följa på det andra, men det är som förkylning och lunginflammation. Det kan få lunginflammation av förkylning och vice versa, men de båda är långt ifrån samma sak.

Jag vet inte om liknelsen är tillräcklig eller ens ackurat, men jag ville hitta nån typ av liknelse, och den är inte så dum, särskilt inte om man ser det symboliskt.

"Du bryter ryggraden, jag bryter lillfingret.
Klart du har ont, men jag har också ont.
Man kan inte jämföra smärta."
- Sara Gigja, 2003

Men det är svårt att tänka på andra när man har mycket ont, eller är mycket trött. Det skulle vara enkelt om man hittade en mening med lidandet. Men det gör inte jag.

Jag har inte hittat någon bra anledning till varför jag skulle må som jag gör. Tröttheten skapar en mycket negativ spiral, och min depression (för en depression är vad det är - tillfällig, ja, men ändå en depression) går ut över Emelie.

Vi bråkar mycket sådana här dagar. Vi brukar bli sams och prata igenom det (vi har klarat det innan vi somnar varje gång hittills), men det tär på självkänslan att den man älskar få stå ut med så mycket.

Jag vill ju hjälpa till. Men jag vill inte att hon gör saker för mig som går ut över hennes eget liv. Att Emelie älskar mig så mycket blir olidligt jobbigt när jag vet hur mycket det tär på henne när jag inte kan visa att jag älskar henne. När jag inte kan göra de allra enklaste saker hemma, för jobbet (som jag älskar och kan genomföra i många timmar utan att överhuvudtaget känna trötthet) gör mig så otroligt trött och tröttheten gör mig så otroligt deprimerad att jag inte kommer ur soffan.

Jag vill inte heller göra saker som att städa, diska, tvätta och laga mat för hennes skull, utan för min skull, alternativt för vår skull.

Jag gömmer mig bakom dator och tv, datorspel och filmer, när kraven på mig själv att göra saker för hennes skull, eller skuldkänslorna för att hon göra saker för mig och bränner ut sig själv på köpet, blir för stora.

Att vara ensam ibland behöver dock inte vara en negativ sak.

Ibland behöver man sköta sig själv och strunta i andra.

Nu ska jag därför spela lite datorspel.

/ Tille