Måndag - väg- och mätmorgon

Oj, vad jag har uppdaterat min blogg den senaste tiden. Jag tycker själv att det är roligt - det innebär att jag har mer ork och lust över huvud taget. Men för all del, bläddra bakåt i tiden så du säkert inte missat något!

Idag har det varit måndag. Tänker man positivt är det riktigt trevligt. Och det är ganska lätt att tänka positivt, när man har ett så flott schema som jag har. Nästa vecka och veckan därpå är det schemalagt endast en dag i veckan. Och ämnet är dessutom något jag är mycket intresserad av: konflikter och konflikthantering.

Bredvid mig brinner ett litet ljus. Det har brunnit hela kvällen medan jag ätit middag, tittat på tv och förbättrat mitt examensarbete inför sista inlämningen. Det är mysigt, och jag tror jag ska fortsätta tända ljus på kvällen.

Mitt humör har förbättrats väsentligt på kort tid, tack vare en del insikter och nya bekantskaper som sagt bra saker (Daniel Bergs "positiva tankar föder positiva tankar", bl.a.). Men allt är inte frid och fröjd.

Idag var det väg- och mätmorgon. Min vikt- och måttminskning står still, och jag har t.o.m. gått upp lite i vikt, vilket ni kan se nedan:

Tabell 1. Viktminskning

Tabell 2. Måttminskning


Tabell 3. BMI-minskning


Det har varit stressigt i skolan och det har varit svårt att finna motivationen, orken och tiden att laga bra mat och vara ute och springa mycket. Att jag inte har gått upp mer i vikt än vad jag har försöker jag ändå se positivt.

Jag har valt att pressa mig själv lite den här veckan. Förra veckan sprang jag 8+6+8 (minns ni?), men idag pressade jag upp mig på 12+6+12, och jag planerar att öka till 12+8+12 redan nästa vecka. Jag hoppas jag orkar ge mig ut fyra gånger den här veckan. Det innebär att, förutom idag, vill jag ge mig ut i morgon förmiddag, någon gång under torsdagen, och slutligen vill jag ta med mig joggingkläderna till Växjö och ge mig ut på lördag.

Jag vill se resultat, och jag börjar bli riktigt nyfiken på hur jag skulle se ut som smal. När min storebror, Andreas, sa att han och Monika (min svägerska) kanske skulle springa Göteborgsvarvet redan nästa vår väcktes någonting inom mig. Jag sa att jag också ville springa det redan då (jag har ett outtalat mål att springa Göteborgsvarvet 2010), men jag är tveksam idag. Min astma sätter stopp för en snabb utveckling, och jag måste ta det lugnt även för resten av min kropp, särskilt som jag mest springer på asfalt. Mina knän orkar inte vad som helst.

Men för att orka måste man sova gott, och jag måste börja stänga av mina stimulansapparater (tv, dator, stereo) nu och göra mig i ordning, så jag kan sova gott i natt.

Glöm inte att läsa det du missat!