Hur många gånger har du möjlighet att ta rast? Hur lång rast har du möjlighet att ta under en arbetsdag?
Lagen säger att ingen arbetstagare ska arbeta mer än fem timmar utan att ha rast.
Rast betyder i lagens mening att arbetstagaren ska kunna lämna arbetsplatsen. Bara i undantagsfall ska rasten kunna bytas mot ett måltidsuppehåll som räknas in i arbetstiden.
- Lärarnas Tidning Nr5/09, s. 7
Googlar "sveriges sämsta arbete". De tre första träffarna har rubriker som säger att lärare har Sveriges sämsta psykosociala arbetsmiljö.
Det ställs höga krav på lärare på väldigt många områden. Lärare ska vara allkonstnärer, inte bara eminenta pedagoger, utan dessutom socialarbetare och ta sig an elever med problem, administrera och marknadsföra skolan. Uppgifter som lärarna inte är utbildade för har tillkommit, utan att något tagits bort.
- Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund (LR)
Utbildningen för en lärare är mellan 3,5-5,5 år, beroende på vilken ålder man ämnar bli lärare för. Jämför med en AT-läkare som oftast har 5,5 år, högskoleingenjörer som studerar 3-3,5 år eller civilingenjörer, som studerar minst 4,5 år.
Ingångslön för 1-7-lärare varierar mellan: 16 tKr - 23 tKr.
Ingångslön för 4-9-lärare varierar mellan: 17 tKr - 23 tKr.
Ingångslön för Gymnlärare varierar mellan: 18 tKr - 24,7 tKr.
Jämför med AT-läkare som, enligt Dagens Medicin 2009-02-25, har en lägsta ingångslön på 23,5 tKr (åtta skånska sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala) och en högsta lägstalön (sic!) på 30 tKr (i Eksjö och Värnamo).
Jämför med civilingenjörer, som bör kräva 28 tKr i ingångslön, eller högskoleingenjörer , som bör kräva 26,5 tKr i ingångslön (enligt Svenska Ingenjörer).
Vi kan också se att bland läkare och civilingenjörer är antalet män större än läraryrket. Hur har det påverkat lönen?
I takt med att antalet kvinnor i läraryrket blivit större har lönerna jämfört med andra yrkesgrupper blivit lägre. Genom lönen visar samhället vilka grupper och yrken som är viktiga och vilka som inte är det.
[...] I grundskolans årskurser 4-9, till exempel, är i dag 75 procent av lärarna kvinnor och de har en medellön som ligger på två tredjedelar av civilingenjörernas, där det är 80 procent män.
Jämför vi med en gymnasielärare så tjänar civilingenjören i genomsnitt 25 procent mer. I pengar betyder det att civilingenjören tjänar cirka 10 000 kronor mer i månaden än en lärare.
Då ska man hålla i minnet att utbildningstiden för en lärare i gymnasieskolan är ungefär lika lång som för en civilingenjör.
- Lärarnas Tidnings ledare, LT nr5/09
Löneökningen för lärare är i många kommuner lika med den egentligen garanterat lägsta löneökningen mellan 07-09, dvs. 10,2 %. Källa: Skolvärlden 2009-02-11.
Löneökningen för lärare i grundskolan och gymnasiet når sällan över 30 tKr.
De svenska lärarlönerna är bland de lägsta i världen. Och ingen annanstans är personalkostnader för lärare en så liten andel av de offentliga skolkostnaderna som i Sverige.
- Viveca Brozin Bohman, 2000-09-14 (Lärarförbundet dokument).
Ändå är det lärarna man skär ner på i Sverige. Vad gör det för skillnad, om nu skolkostnaderna för lärare är en så liten andel i Sverige? Så lite pengar för kommunerna, så mycket pengar för lärarna - och i längden eleverna.
Och det är i längden eleverna det går ut över, och deras framtid. Den nuvarande svenska regeringen tänker för närvarande så kortsiktigt att framtiden sätts på spel. Och med framtiden menar jag de ungdomar som nu går grundskola och gymnasium, vars lärare sliter ut sig utan skälig lön.
För här kommer resultatet av Lärarnas Tidnings undersökning som handlade om raster.
På uppdrag av Lärarnas Tidning intervjuade Skop 1000 slumpvis utvalda medlemmar i Lärarförbundet, förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare, samt fritidspedagoger. 95 % medverkade.
Hur många gånger per dag har du möjlighet att ta rast?
| 3 gånger per dag: | 11 % |
| 2 gånger per dag: | 24 % |
| 1 gång per dag: | 43 % |
| Ingen möjlighet: | 19 % |
Hur länge brukar du ta rast under en arbetsdag?
| 60 min eller mer: | 5 % |
| 45-59 min: | 7 % |
| 30-44 min: | 38 % |
| Mindre än 30 min: | 27 % |
| Ingen möjlighet: | 19 % |
Om du känt stress det senaste året, hur upplever du stressen? (Flera alternativ kunde väljas)
| Irritation | 82 % |
| Känsla av otillräcklighet | 78 % |
| Koncentrationssvårigheter | 53 % |
| Sömnproblem | 43 % |
| Nedstämdhet | 42 % |
| Magproblem | 30 % |
| Hjärtbesvär | 10 % |
| Annat | 17 % |
De flesta (84 procent) kan ta ut mindre än 45 minuters rast. En femtedel (19 procent) kan alltså inte ta ut någon rast överhuvudtaget.
Är det konstigt att lärare har den sämsta psykosociala arbetsmiljön i Sverige? Tillsammans med de långa utbildningarna, varslen för yrkesverksamma lärare och de låga lönerna (sett totalt och genomsnittligt) gör det läraryrket kanske till det sämsta av de större svenska yrkena.
Som en parentes går att nämna att de sämsta lönerna finner vi i de folkpartistyrda kommunerna. Ett sammanträffande?
Är läraryrket så lite värt i dagens svenska samhället? Statusen för läraryrket är den lägsta yrkesstatusen i Sverige. Om inte, så är det nära nog.
Ska det vara så? Vad är det med läraryrket som är så oviktigt att man väljer att trycka ner lärare, och elever, och föräldrar, på det här sättet? Regeringen kräver mer av skolan, samtidigt som lärare får gå eller får sämre lön - eller ingen lön alls!
Lärarna är heller inte bara lärare, som sagts tidigare. Vi är allt möjligt, även sådant vi inte är utbildade för, och antagligen får vi väl inte lön för det vi inte är utbildade för. På det viset kanske det också är riktigt att vi inte ska ha mer lön.
En del kan nog argumentera och säga att "men ni har ju påsklov och sportlov och höstlov och sommarlov". Tyvärr, det hjälper inte. Många lärare är tvungna att arbeta igen under loven, och sommarlovet ger egentligen inte tillräcklig återhämtning från ett yrke med såpass stora psykosociala krav som läraryrket. Dessutom har vi längre arbetsveckor, 45,5 timmar/vecka, varav 10 timmar är icke arbetsplatsförlagt arbete.
Läkare har det säkert värre emellanåt - död och sjukdom tillhör vardagen för en läkare. Men så gör det även för lärare. Vi handskas med sådana saker väldigt ofta, och måste, som Fjelkner sa, agera socionom och psykolog och samtalsterapeut och ordna med sådant som har med elevers ohälsa att göra. Det dör väldigt många elever, av olyckor, sjukdom och självmord, och många har ohälsa pga höga krav och mobbning, det senare kan komma som en följd av de höga kraven som regeringen ställer på både elever och lärare.
Elever som blir anhöriga till föräldrars eller syskons eller nära släktingars eller vänners bortgång har också en stor påverkan på lärarens arbete.
I längden blir regeringens åtgärder för förbättrad ekonomi något som skapar ohälsa i Sverige, nu och i framtiden. Satsa istället pengar i kristid på framtiden, ungdomen, och deras skola. Ge dem något att hoppas på - en framtid att se fram emot.
Annars går vi en dyster framtid till mötes, ekonomiskt, psykosocialt och även fysiskt. Den generation ungdomar som nu växer upp är den första generationen som har det sämre än vad deras föräldrar hade det när de växte upp. Vi kommer se mer våld, större inkompetens och ändå fler fattiga människor, om inget görs nu!
Christian och Emelie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar