Evedal och Viktväktarna

En cykeltur i helgen och god kosthållning gjorde första Viktväktar-veckan till en succé.

Jag ville uppleva vårens explosion i Växjö igen. För flera år sen, när jag fortfarande gick på folkhögskolan på Kronoberg, upplevde jag den vid slottsruinen, just då grönskan var som renast. Det satte sig i minnet och jag har sedan dess velat tillbaka till slottsruinen just då våren exploderar.

Jag fick med mig Emelie ut på en rejäl cykeltur, vi tog med oss fika och kvällsmat och begav oss på sena eftermiddagen ut från Campus. Vi följde faktiskt cykelleden Växjö runt norrut, från Campus, genom den stora skogen öster om Växjö, till och genom Sandsbro. Sedan följde vi Smalspåret, den före detta lilla järnvägen som går rakt genom Växjö upp till Sandsbro, som nu är omgjord till just gång- och cykelväg, och vek av vid Wilhelmshill.

Då visste vi inte vad det var, och vi visste inte heller vart vi hade kommit. Men det visade sig att när vi kom ner till stranden till Helgasjön var Wilhelmshill en del av Evedals friluftsområde, med Evedals brunn, badstrand, vandrarhem, värdshus, restaurang Brunnen, camping och minigolf.

Där fikade vi, och där bestämde vi oss för att det räckte. När jag tänkte efter hade jag ju sett våren explodera under tiden vi cyklade genom skogen och på Smalspåret. Det var underbart, och vi behövde inte ta ut oss alldeles genom att cykla resten av Evedalsvägen upp till Kronoberg. Vi valde istället att cykla hem.

Det rekommenderas att följa cykelstråken i Växjö. Nyttigt och vackert och roligt, med rätt sällskap, och gott, med rätt fikabröd. Välj dock, när ni cyklar långt, att ha allt det ni tar med på färden i väskor som hänger på pakethållaren, för ryggen tar väldigt mycket stryk om ni cyklar långt med en tung ryggsäck på ryggen. Bara ett tips.

Jag har följt Viktväktarnas recept hela veckan, och det visade sig vara en succé. Jag har gått ner förr, så jag var beredd och tänkte nog att det skulle gå bra, ändå var jag nervös, för man vet ju aldrig.

Men jag behövde inte vara orolig. -0,8 kilo. Jag är nu nere på 85,5 kilo. Mitt första mål är 78 kg (10% viktnedgång från min startvikt). Guldstjärnor för var tredje kilo som rasar. Slutmålet sätts när 10% lastats av. Jag har tidigare haft målvikten på 70kg. Det blir säkert någonstans där.

När jag kommit till min målvikt kommer jag få gå en sexveckors jämviktskurs, där jag får lära mig leva ett sunt liv, där vikten håller sig på plats. Sedan har jag blivit Guldmedlem, vilket innebär att jag får gå gratis resten av livet på Viktväktarna. Så länge jag uppfyller två krav.

Jag måste besöka Viktväktarna minst var tionde vecka för att väga in mig. Annars får jag betala veckoavgiften.

Jag måste dessutom hålla mig på min målvikt. Går jag upp mer än 2 kilo måste jag också betala veckoavgiften.

Men det ska nog gå bra.

Nu är det nog bäst att jag avslutar det här. Schhh, säg inget till chefen, men jag sitter på arbetstid och bloggar...

(Faktiskt inte. Jag har lunchpaus i fem minuter till.)